och så kom den tiden. Månader av väntan på förklaring till allt. Jag förstår att saker som hänt har hängt ihop. Intalar mig själv till att försöka vara positiv men någonstans blev ångesten för stark och
känslor svämmade över. En enda mening som förändrar livssituationen. Jag tror att allt ordnar sig i långa loppet,
skönt att ändå få något bekfräftat. Jag har alltså inte känt fel. Ibland blir det bara för mycket. En del råkar ut för mer, andra för mindre. Försöker hålla mig själv samman, vara stark. Kroknar i frågan men de kommer hjälpa mig nu. De kommer hjälpa en hjälplös och för det är jag tacksam. Hur det än blir så kommer jag få hjälp. Trösta en tjej som inte kunde hålla känslor i schack. Det brast för mig, efteråt. Livet är upp och ner och om tolv dagar kommer jag få svar. Jag är inte dömd än, dock har negativa besked blivit en del av vardagen. Ändå försöker jag från min kant att göra något markant och minnesvärt. Ta ett djupt andetag och inse att jag inte kan förändra det men ändå hålla modet kvar och förändra det jag kan. Livet går vidare och ibland är man ledsen, ibland är man glad. Jag är bara så trött. Tänka på annat än stund. Ringa syrran, plugga, finna motivationen.
 
(gjorde en photoshop tatuering på digitalt skapande kursen!! xD) 
 
 

2 kommentarer

Gerd

20 Nov 2013 21:53

Är det något som jag kan göra för dig eller vara till hjälp ? Du vet var jag finns. Bamsekramar.

Suzi

02 Dec 2013 00:28

Jag kan relatera till detta, hoppas att du finner styrkan. <3

Kommentera

Publiceras ej